kan knappt tro att det var två månader sen idag, vad tiden går fort? det är väl först nu jag kan prata om det utan att bli helt jävla galen och typ förstör allt runt mig eller börjar stört gråta, nu är det okej.. fast från andra sidan, jag har redan förlorat två människor som betydde allt för mig, men antar att jag förtjänar detta? eller? jaja.. det blir dock inte bättre att sitta och trycka synd om sig själv :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar