denna dagen vill jag helst slippa ha igen.. jag lider något fruktansvärt att jag inte har någon vuxen här i åmål som stöttar mig eller finns där, jag funderar starkt på att flytta till skåpafors så jag kan gå till mamma varje gång detta händer.. ännu mer funderingar får man.. hur blir det sen? fixar jag detta? först idag fick jag världens panik-ångest, vad håller jag på med? hallåå? fan vad dum i huvudet jag är som gör detta.. fast egentligen vill jag, mer än något annat. men såna här dagar.. ja, då är allt bara åt helvete!
slutade med iallafall att jag ringde 1177 och satt och pratade med världens snällaste tant i en halvtimme.. eller hon prata och jag grät mest och sa några ord lite då och då.. jag lugna ner mig efter ett tag och hon tyckte att jag skulle ta mig ett kokhett bad (om jag nu hade något, vilket jag har!) låg där i drygt 20min och nu känns allt mycket bättre igen.. tur :)
nej.. nu ska jag kika på filmen himlen är oskyldigt blå och äta lite mat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar